Våra hundar

Låt oss presentera våra hundar i den ordning dom kom in i vår flock:
Norpatorps Qrossa

Qrossa är ett milleniumbarn och född i april 2000. Med henne skulle Ove qrossa allt motstånd, men uthålligheten hos hennes husse har inte varit den bästa. Hon är godkänd högre spår och det är inte hennes kapacitet det handlar om. Qrossa är i vilket fall som helst en fantastiskt okomplicerad och trevlig hund. Kanske skulle man önska mer tryck och mindre gnäll, men alla som har förmånen att ha henne till låns tycker att hon är en underbar hund. Hon lyder minsta vink oavsett vem det är som ber henne om något. Det enda irritationsmomentet är att hon bär omkring med skor när någon kommer. Ofta får vi leta igenom hela huset för att hitta en saknad toffel eller sko. En annan sak vi önskar är att hon skulle säga i från på skarpen lite oftare. På promenaden och vid hård lek kan hon bli "mobbad" av dom övriga och vi förundras över att hon inte blir förbannad. För arg kan hon bli och då håller hon alla ynglingar i flocken i schack. Men som sagt - hon skulle plocka fram det lite oftare - så att vi slipper rädda henne från antagonisterna.
Tales of Fantasy Odette

Odette är en tibetansk terrier och föddes i januari 2001. Joesfina hade tjatat om en ponny och vi tyckte det var bättre med en hund. Då skulle vi ju ha lite bättre förutsättningar att hjälpa henne tänkte vi. Huvudansvaret har så klart hamnat på oss föräldrar och i dag ser Odette matte Ingrid som sin egendom. Det kan gurgla till ordentligt i den lilla strupen om någon av dom andra närmar sig när Odette krupit upp i knä på matte. Och en riktig knähund är hon. Odette är nionde generationen efter Ingrids gamla tibetanska terrier och en hel del rastypiska egenskaper finns. T ex att detta är en hund med mycket egen vilja och vad gäller lydnad så är hon någonstans mittemellan hund och katt. Försök få en säker inkallning på en katt, så förstår ni. Odette har varit ute på en del strapatser och innan staketet kom på plats kunde hon vara borta i någon halvtimme när hon väl stack i väg. I dag går hon oftast kopplad på promenaden eftersom hon drar på allt som dyker upp: hundar, vilt, människor. Eftersom övriga har en benägenhet att följa efter den svarta lilla saken så har det blivit koppeltvång. Den människa som ser en schäfeflock komma emot sig med en liten tibbe i spetsen har ju svårt att förutse att det är tibben schäfrarna ska ha tag i. Odette är en duktig spårhund och skulle troligen klara ett appellspår. Vi har tränat en del budföring med henne också, men från att ena stunden tycka det är jättekul så kan hon helt plötsligt hitta på något helt annat. Till skillnad från sin stammoder är Odette ganska ointresserad av föremål och de kamplekar vi kört med henne blir aldrig särskilt långa. Odette älskar valpar och stod ofta utanför valphagen och gnällde när A-kullen var i 3-4 veckors åldern. Förutom med valpar så leker hon aldrig med dom andra hundarna. Vi ställde ut Odette ett par gånger som unghund men numera klipper vi ner henne med jämna mellanrum.

Enduros Allt-I

Allt-I har vi "tillverkat" själva och resultatet har överträffat alla förväntningar. Hon är född i mars 2006 och i våra ögon har hon det man kan önska av en hund. Det är verkligen hunden med "Allt i". Hon är social, pigg och nyfiken. Hon älskar att arbeta och hon älskar att leka. Lika outtröttlig som hon är i arbete, lika avkopplad är hon i vila. När resten av hundflocken gnäller, hoppar, vrålar eller skäller för att så snabbt som möjligt få komma ut så sitter hon en halv meter bakom dom och tittar lugnt på. Om man ryter i åt dom andra att vara tysta, så går hon lugnt bort och lägger sig på sin plats. Men hon är en tjuv - så har man lämnat något ätbart på diskbänken eller spisen och vänder ryggen till så kan man inte räkna med att det finns kvar särskilt länge. Tjaa - vem är ofelbar?

Enduros Bolt

Bolt är också egentillverkad och det var egentligen inte meningen att vi skulle behålla någon valp ur B-kullen. Och absolut ingen hanhund. Men när valparna var fem veckor så hade vi en hanvalp som inte var tingad. Josefina tjatade om att hon ville ha en hanhund. Han skulle vara svart och han skulle heta Bolt. Och så blev det. Bolt är en väldigt speciell hund. Han är lättlärd och tycker om att jobba. Men har behövt lång tid på sig att mogna. Han fungerar bra i olika miljöer. Trots den lanthund han är så har han utan problem följt Josefina till Stockholm. Rört sig världsvant på T-centralen. Åkt tunnelbana och pendeltåg helt avslappnat. Däremot har han hög integritet och tycker inte om när främmande människor ska "tafsa" på honom. I arbete och förväntan, typ budföring går det bra.

Enduros Allt-I »
Foton och filmer på Allt-I